Direktlänk till inlägg 4 maj 2014
Om jag hade vetat allt du gjort i Nepal hade du inte fått åka, sa min 75-åriga mamma när hon fått se fotona från Nepal och hört mig berätta om mina upplevelser. Som tur är så kan inte mammor bestämma över snart 47-åriga döttrar.
Mamma och pappa skjutsade mig till pendeltåget torsdagen den 13:e mars, dagen D.
Efter stora kramen var det äntligen dags att börja resan. Baxade upp den tunga resväskan i tågvagnen och ockuperade ett två säte för egen del. Hann sitta och filosofera till Rönninge, sen ringde kollegan och undrade över en grej på jobbet. Shit i stressen hade jag missat att fixa en sak. Inget att göra mer än att instruera henne vad jag missat.
Framme i huvudstaden. Rygga på ryggen, rullande resväska (tack och lov mtp vikten) och en strandbag, som fick agera handväska. Bestämde mig för att ta flygbussen till Arlanda. Kändes overkligt att vara på väg. Väl framme hittade jag mina medresenärer på en gång. En dam saknades. K ringde E. Va ska vi åka idag? E satt hemma i Skövde i godan ro. Hon fick bråttom att ringa resebyrån. Det ordnade sig. Hon kom dagen därpå med H och M.
Vi andra checkade in och tog oss till gaten. Därefter lite lunch. Melon och skinksallad.
Oj vilket stort plan! Nio säten på en rad, alltså tre gånger tre. Egen skärm i stolsryggen framför. Gratis film, hoppsan. Såg "Philomenia" och "Frost" på vägen till Doha, Qatar. Fick god ratatouille med ris till middag. Resan blev tyst för damerna bredvid mig pratade ryska tror jag.
Doha, vilken stor flygplats! Det tog tio minuter med buss från planet till terminalen. Missade tax-freen helt och hållet. Köpte bara vatten och försökte vila. Superglad över kompressionsstrumporna. Fem timmars väntan inget vidare, men kul att titta på alla andra turister. Allt från tjejer i korta shorts och flip-flop till arabiska herrar med vit ”nattskjorta” och huvudduk.
Dags att gå ombord mot Kathmandu. Mera mat. Två unga nepalesiska pojkar delade rad med mig. Försökte sova, rätt hopplöst. Var ju så spänd av förväntan.
Pram välkomnade oss. Vi fick kransar av tagetes runt halsen. Min hamnade i knät pga doften. Ögonen tårades. Bagaget lastades på minibussen. Trots tröttheten var jag på helspänn. Massor med intryck. Människorna, trafiken, husen ja allt. Ett evinnerligt tutande överallt. Motorcyklister överallt.
Vid hotellet satte vi oss på uteplatsen. Det serverades dryck, fresh lemonsoda. Pram hjälpte oss att växla pengar. Vi blev indelade rumsvis. Jag och L kom att dela både rum och tält hela resan. Rummen var på fjärde våningen. Bara att träna trappgång. Om jag då hade vetat hur nyttigt det var . . .
Ganesha vakar över hotell Harati, Thamel Kathmandu.
Lunch fick bli på hotellet. Första portionen av linssås med ris. Vi fick våra rupier. Upp på rummet en snabbis, sen ut på Thamels gator med H som guide. Hon hade varit i Nepal tidigare.
Här gällde det att passa sig för cykeltaxina, motorcyklisterna och bilarna. Vänstertrafik till på råga på allt. Fast det märktes inte av på Thamels trånga gator. Paschminasjalar, kläder, vandringstillbehör, väskor, klangskålar, souvenirer varthän man såg. Däremellan restauranger, hotell och caféer.
Handlade mango- och äppeljuice på en supermarket. Det blev en av favoritaffärerna. På två plan hade man inrymt det mesta i torrvaror man kan behöva, samt mycket annat.
Det blev ingen middag den här kvällen. Ingen av oss hade ju sovit på resan, så vi la oss halv åtta på kvällen nepalesisk tid. Jag vaknade redan efter tre timmar. Hundar skällde och bilar tutade. Det blev en konstig natt.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | ||||||
5 | 6 |
7 |
8 | 9 | 10 | 11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 | 27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|